Vad har arbetskläder och jeans för barn gemensamt? De behöver båda tåla en hel del slit och aktivitet. Det insåg Maria Borbos och Annica Paulsson, som startat det hållbara klädföretaget Nimble Patch som förlänger livet på barnjeans med hjälp av förstärkningsmaterial.
Vi måste ta vara på textilierna som redan är producerade, och vi måste även använda våra kläder längre. För barnkläder är det lite speciellt, eftersom barn växer ur sina storlekar snabbt samtidigt som de sliter på dem under lek och aktiviteter. Det finns flera möjligheter att köpa barnkläder second hand, från mer till mindre sorterat, vilket gör det enklare att cirkulera barnkläderna. Men främst de hela och rena, vilket är där Nimble Patch kommer in i bilden med sina stärkta, lagade barnjeans.
Er idé grundar sig i ett högst verkligt problem. Hur gick det till när ni först kom på produkten?
– Iden föddes när Maria och Annica jobbade med produktutveckling av arbetskläder. Vi tog fram nya modeller med förstärkningar på knän för att hålla för högt slitage. Nedläggningsfunktionen kom fram när man arbetade med att minimera lagerplatserna. Genom att kunna förlänga byxan 5 cm, för de med långa ben, kunde många storlekar tas bort. Vi tänkte att detta är ju funktioner som vi vill ha till våra barn. De sliter ju hål på alla knä och växer ur byxor på nolltid. Första tanken var att ta fram en helt ny byxa för uthyrning. Men ju mer vi tänkte på det kändes det mer rätt att ta hand om och laga alla trasiga byxor som slängs. För de är alldeles för många!
Berätta om förstärkningsmaterialet som ni använder för att lappa med?
– Vi använder oss av två olika förstärkningsmaterial. Båda tygerna är en blandning av bomull, polyamid och elastan. Det ena tyget är ett cordura-denimtyg med slitstyrka på 80 000 varv i Martindale test. Tyget är tunt och stretchigt, men samtidigt väldigt slitstarkt. Det andra tyget är ett lite kraftigare förstärkningsmaterial som klarar tester upp till 150 000 varv på Martindale testet, det vill säga att det tål ännu mer slitage. Anledningen till att vi använder dessa tyger är för att barnen snabbt sliter upp vanlig denim, även om denim är ett slitstarkt material.
Båda våra tyger produceras i Spanien. Vi har fram tills nu köpt överblivna tyger som inte blivit godkända på grund av färgavvikelser med mera från tidigare produktioner. Vår önskan är ju såklart att jobba med ett tyg som är tillverkat av återvunna material, men än så länge har vi inte hittat ett förstärkningsmaterial i denim som uppfyller de kraven.
Hur bemöttes er cirkulära affärsmodell när ni introducerade den för producenter?
– Vår tygproducent, IBQ, var väldigt positiva till att vara med och bidrag till ett aktivt miljöarbete och stöttar oss genom att lyfta fram oss i deras sociala medier. De jobbar själva med att ta fram tyger med ekologisk bomull samt återvunnen polyester och nylon. För att inte producera mer tyg än vad som behövs hjälper de oss genom att producera mindre batcher till oss när de ändå producerar större ordrar till andra. De ställer verkligen upp och gör detta möjligt för oss.
Utöver det ekologiska tar ni också ett socialt ansvar i era led, eftersom era lagningar sker här i Sverige, eller hur?
– Ja, vi arbetar vi med YallaTrappan i Malmö och YallaMellerud i Mellerud som båda är sociala verksamheter som jobbar med arbetsintegration av utlandsfödda kvinnor. YallaMellerud har precis startat upp sin verksamhet och vi har en tät dialog och de kämpar hårt med att effektivisera och få till ett linjärt arbetssätt så att vi kan skala upp vår verksamhet tillsammans. Idag står nästan 15% av utlandsfödda kvinnor utanför arbetsmarknaden, vilket kan jämföras med att knappt 3% av svenskfödda kvinnor saknar anställning. Detta är inte bara ett problem för kvinnorna själva, det är också en förlust för samhället, eftersom många vill komma igång och jobba. Där är vi väldigt glada över att vi som verksamhet kan vara med och påverka. Utöver det har Sverige tidigare haft en blomstrande textilproduktion och har än idag kompetent arbetskraft inom detta område. Genom att anlita lokala företag vill vi bidrag till en ökad inhemsk sysselsättningsgrad.
När tror ni att det blir vanligare att vi får se lagningslösningar som era för våra kläder?
– Det ligger ett lagförslag om ett så kallat Hyberavdrag, där konsumenterna likt med Rot- och Rut-avdrag, skulle få avdrag för att laga bland annat sina kläder. Det skulle ge en stor skjuts för företag som jobbar med skrädderi. Även det kommande producentansvaret, som kommer att kräva att producenter av textilier ska samla in de textilier de satt på marknaden, kommer att göra att insamlingen av textilier blir mer omfattande. Förhoppningsvis leder det till att fler ser värdet i sina plagg också och lagar dem.
Men det som skulle göra störst skillnad är ju att priset på de plagg som sätts på marknaden är mer realistiska i förhållande till den faktiska kostnaden, både för arbetarna i produktionen, men även för den miljöpåverkan plagget har. Skulle priset vara högre skulle nog fler ta bättre hand om sin kläder och även laga dem. Idag är det ju billigare att handla nytt än att laga och så länge det är så finns det ju ingen uppmuntran för konsumenter att göra rätt. De som lagar sina kläder idag är ju de som redan har förstått värdet på sitt plagg. Det är därför också viktigt att värdet på secondhand, upcyclade och återbrukade kläder höjs. Vi kommer att delta i ett projekt som delvis handlar om att få ett mätbart pris på upcyclade produkter och det ska bli väldigt spännande att vara del av det.
Följ F/ACT Movement på Instagram för att ta del om fler berättelser och uppdateringar om hållbart mode!